Blogginlägg

Årets kennelvecka

 

Ja vecka är ju att överdriva för i år blir det en lightversion på tre halvdagar, beroende på att det är småtassar i huset och deras mamma behöver ju ha rastning och tillsyn under dagen.

 

Idag var iallafall första dagen och det är inte bara light i antal dagar, även antalet deltagare är light i år. Idag var vi tre tappra själar med taggade hundar. Tyvärr har vi idag inte lika fint väder som det annars varit sedan påsk. Idag mulet och ganska kraftig vind. Vi hade iallafall några fågelsituationer men inget som fastnade på bild dock.

 

Ny dag och ny mark imorgon så får vi se vilket utfall vi får då.


Inställt kennelläger

Ja tyvärr verkar det som att även 2021 kommer att bli ett konstigt år. Jag hade ju hoppats att få se många av er till årets kennelträff, åtminstone er med unghundar i första hand (ja jag vill gärna träffa er andra också såklart), men som ni troligen redan förstått så måste jag tyvärr ställa in även i år.  

Smittläget är allt för högt runt om i landet och här på Gotland så har sjukvården återigen fått gå upp i stabsläge. Vi har ju extra speciella förhållanden kring sjukvården här på Gotland. Den är ju i första hand anpassad för den inhemska befolkningen och i normalläge räcker det även till för de tillresta. Så vågar man inte riktigt planera för i en pandemi.  

Jag är återigen orolig för hur läget kommer att bli över påsken - en av de stora resehelgerna för främst de som har fritidsboende på ön. Destination Gotland har känt av trycket och har t.o.m. satt in en extra färja för att tillmötesgå alla som vill resa hit – dock så kör de fortfarande med max 50 % bokningsbara platser. Allt för att överresan ska bli så smittsäker som det kan vara möjligt. 

Som sagt – jag vill egentligen inget annat än att träffa er och få se era hundar och då också få komma med tips och råd. Det är dock inte möjligt att anordna i den omfattning jag helst vill. Men – OM någon nu ändå tänkt sig att ta sig till Gotland för lite semester före 15 april så finns jag såklart tillgänglig och vi kan ta nån sväng i markerna tillsammans. 

Själv känner jag ännu inte något stort resesug så länge pandemin pågår. Gunnar har fått sina två vaccinationer, men jag fick tyvärr inte hänga på. Jag har tikar som kommer i löp nu i närtid och som är tilltänkta att paras, men mina avelstankar får vila lite till. Det kommer förhoppningsvis en tid då jag kommer att kunna resa iväg till de hanhundar som jag spanat in. 

 

Jag hoppas att vi får andra möjligheter att ses. Jag hoppas verkligen att bretonklubbens jubileumshelg 30 juli - 1 augusti med officiell utställning som avslutning där vi får tyska bretonuppfödaren Anne Eissing som domare kommer att kunna genomföras och självklart vill jag se så många Eirams-hundar som bara är möjligt den helgen.

Jag spånar på att försöka göra några små enkla filmer med tips och råd till er, som kommer att publiceras i vår FB-grupp. Det rör bl.a. hur man trimmar bort överflödig päls på våra pälsklingar. Vissa individer, främst de svarta eller bruna, har en tendens att få lite för mycket päls på huvudet. Mina två Gilda och Herta har just nu lite för mycket och de kommer att få visa hur man tar bort och hur mycket som tas bort. De orange-färgade hundarna har sällan samman tillväxt. Lite träningstips kommer det också att bli. Jag är en glad amatör på filmfronten, så ni får ta det för vad det blir.


Inställd kennelvecka

Det är med blandade känslor jag skriver detta, men jag har för några dagar sedan beslutat att jag inte kan genomföra årets kennelträff med anledning av av pandemin corona.


Gotlänningarna i stort är starka motståndare till att det kommer många tillresta under främst kommande påskhelg. Myndigheterna avråder också starkt att resa hit. Våra vårdresurser är ju anpassade till den fast boende befolkningen i första hand.

Ingen vet hur detta kommer att sluta, men förhoppningsvis blir det fler tillfällen till att träffas för träning och umgänge.


Ta väl hand om er tills vi ses igen 💕💕💕


Kram från kennelmamman 😘


Nu har det ju hänt massor!

Ja inte har jag levt upp till mitt mål om att löpande skriva här. Jag får väl ursäkta mej med att den tiden ägnas åt hundarna...

 

Meriteringar

Ytterligare en Eirams-hund har meriterat sig på jaktprov och det är jag jätteglad över. Det är Eirams Haina Harry som den 30 mars gick till ett andrapris i öppen klass på Långtora, Enköping med Amir Zand som förare. Stort grattis till ägaren Lotta. Harry är därmed den tredje av de fyra i den kullen som gått till pris på jaktprov.

Ann-Charlotte-och-Haina-Harry

Superstolt är jag även över Eirams Icke Illa (storebror till Harry med samma mamma) som i Sundsvall på Svensk Vinnare blev BIR och därmed knep SE V-19. Stort grattis till Emilia som visar honom så fint för ägaren Arnold.

Icke SV-19

Valpar

Ja det är nog rätt säkert nu att det blir valpar i början av juni. För första gången i kennel Eirams historia har två tikar parats så nära varandra att det blir två kullar samtidigt. Det kommer att vara ca en veckas skillnad i ålder mellan Joys och Hertas valpar.

Vi tar det lite från början om varför det nu blir så här. Jo, det är ju underbart med valpar, men det tar också lite kraft och mycket tid från oss båda under tiden man har de små juvelerna i sin vård. Det är inte heller så stor skillnad att ha 4 eller 8 valpar. Mina aningar är nämligen att det inte blir så stora kullar på nån av de två tikarna och då kom min tanke upp att försöka ha dem samtidigt istället för en kull nu och en kull i nästa löp. Jag trodde t.o.m. att de skulle löpa precis samtidigt, men så blev de nu inte. 

Joy kom i löp i mitten av mars och eftersom jag när jag var i Andalusien i februari fick kännedom om en mycket duktig, trevlig och fin spansk hanne som var på väg till Danmark, inköpt av en dansk tillsammans med en belgare, så bestämde jag mig efter att ha fått se stamtavla samt en mycket duktig son efter honom - honom vill jag använda. På hennes 11 löpdag (tisdag) styrde vi så kosan söderut, med ett litet stopp i Malmö för progesterontest - ett prov som jag skulle få svar på inom två timmar. Det fick jag också - men svaret var inte riktigt vad jag önskat. Hon var nämligen inte i närheten av något höglöp! Inte alls som förra gången då hon parades alltså. Jag fortsatte dock min resa till Danmark, där jag skulle ner mot tyska gränsen. Såklart blev det inte någon parning, så på fredagen bestämde jag mej för att åka hemåt nästa dag. Då var hon alltså på dygn 15 och det blev inte någon parning innan avresan heller. Jag hade dock fått erbjudandet att ta Goku med mej hem så det gjorde jag. På fredagen började så Herta också att löpa.

DSC09831 (2)

Goku de Kronnellar

Hemkommen så blev det ett nytt progesterontest taget och nu var höglöpet iallafall i antågande.

Goku och Joy fick träffas varje dag i den veckan, men dagarna gick och ingen parning trots att visst intresse fanns. Till saken hör att på fredag morgon så skulle jag åka med färjan för att delta i två exteriördomarkonferenser över helgen - och det var inte förhandlingsbart! Inte heller kunde jag ta de två hundarna med mej. Jag hade nämligen planlagt för Svärta och Jaffa som presentationshundar på konferensen - och de var i löp de också!

 

joy 180106

Joy de la Plaine Marat

På torsdagen kunde jag inte vänta längre - det blev en tur till veterinär för inseminering av Joy, på 21 dygnet. Jag har aldrig någonsin haft en tik som varit parad så sent i löpet. Insemineringen gick bra och veterinären sa att vi mycket väl kunde testa parning även nästa dag. Där fick jag hjälp av min kompis (som även varit reserv-valpmorska för mej vid två tillfällen, tackar så mycket) Marina som tillsammans med käre maken testade. Och visst blev det en parning! På 22 dygnet.... Nu blir det att vänta och se när nu valparna kommer - jag hoppas inte att hon går 63 dygn (valpade på 62:a förra gången) för det sammanfaller nämligen med den 6 juni - då jag påbörjar resan mot Frankrike och årets huvudutställning för breton m m. Min reserv-valpmorska är dock redo att rycka in ifall det blir så.

Herta är mera normalt parad - på 14 och 16 dygnen.

DSC09847 (2)

Eirams Heta Herta

Herta kommer dock inte att valpa förrän jag är tillbaka från Frankrike om allt går som normalt - och det ska det ju.

 

 DSC09843

Goku med sina två fästmör - Joy och Herta

Exteriördomarkonferens

Den 6-7 april var jag iväg på två domarkonferenser - en för vorstehklubbens raser och en för våra raser inom Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar. Jag hade fått äran att presentera min ras breton och det kändes som att det gick bra. En PP-presentation och levande hundar bestod presentationen i. Eftersom det är så mycket diskussioner kring breton med eller utan svans så hade jag för säkerhets skull med en av vardera sort i vardera kön. 4 fina representanter för rasen, där samtliga var fullcertade utom juniorhanen utan svans, men som fått ck på båda sina utställningar han hittills varit på. 

 

Kennelträff

Årets kennelträff blev inte någon hel vecka och inte heller med så många deltagare (bara unghundar) och det berodde på förra årets varma sommar som gjort att åkermarken bearbetats mycket tidigare än normalt. Inga stubbar fanns kvar, så tillgången på mark att gå på var mycket begränsad. Trots det så hade vi bra tillgång på utparade rapphöns och några fasaner.


Strängnäs INT 160312

Jaha - så var det så igen! Inga inlägg här att skryta med. Det har ju såklart hänt massor sedan sist. Ska vi ta lite av det kanske?

Jag hade ju hoppats på en givande höst med injagning av Jaffa. Ack vad jag bedrog mej! Den 13 september bröt jag nämligen fotleden på två ställen och det skedde när jag skulle hoppa över ett dike när jag var ute och tränade hund på fält. Det blev en sjukskrivning på 9 veckor.... En vecka inlagd på sjukhus, 6 veckor i gips och två veckors rehab för att komma igång. Det har faktiskt gått mycket bra och jag är väl mer eller mindre återställd nu.

Det lade dock hinder i vägen för min träning av främst Jaffa. Husse fick då träda in och han har gjort ett bra jobb med henne. Hon fick göra två starter på fältprov i november och var väl inte så långt ifrån att gå till pris, men det ville sig inte riktigt. Hon går i alla fall fint och hon är duktig att finna fågel - två mycket viktiga egenskaper.

Sista helgen i september, då jag planerat att resa för att titta på Finlands unghundsmönstring Junkkari som ju såklart blev inställt för min del pga den brutna fotleden, hade jag ändå ordnat så att en bekant skulle ta med sig Raska till den internationella utställningen på Åland. Det gick superbra och Raska fick därifrån med sig ett finskt CERT, ett CACIB och ett BIR. Det betyder att Raska numera är den som erövrat mest championtitlar i rasen i Sverige. Hon är numera SE UCh NO UCh och FIN UCh, vilket blir ett NORD UCh och sen är hon såklart SE JCh. Hon fick i och med CACIB i Finland ytterligare en internationell championtitel att lägga till sin tidigare C.I.B och så snart CACIB:et är bekräftat av FCI så kommer jag att ansöka om hennes C.I.E.

Jaffa tycks bli en vacker hund också, vilket ju är glädjande. På Stockholm Hundmässa i december, som också var Nordisk Vinnarutställning, fick hon debutera i juniorklass. Det gick fint - hon blev etta i juniorkonkurrensen med CK och därmed också Nordisk Juniorvinnare!

I helgen som gick var det återigen dags för lite "vänstervarv". Tre hundar hade jag anmält till Strängnäs. Lilla Ixa debut i valpklass, som resulterade i hederspris och BIR-valp. Jaffa i juniorklass, där hon fick excellent men utan CK. Raska fyllde 8 år i veckan före Strängnäsutställningen så vad var mera lämpligt än att hon fick debutera i veteranklass. Det gick fint och hon fick där excellent med CK, blev bästa tik i konkurrens med två ytterligare och blev dessutom BIR (inga hanhundar anmälda tyvärr).

Efter rasbedömningen blev jag tillfrågad av duktiga hundfotografen Åsa Lindholm, ifall hon kunde få ta lite bilder på mina hundar och det säger man ju inte nej till! Jag har fått några bilder tillsända mej och fått ja till att publicera här. Därför tar vi bilden på de tre.

breton tre stycken QJ8M9904 (3)Behöver jag tillägga att det inte var helt enkelt att få till bra bilder - alltså trots superduktig fotograf.

Det betyder sedan att jag fick in i tre finaltävlingar. Ixa om bästa valp och Raska om både bästa veteran och bästa stående fågelhund. I de två sista fallen blev Raska kvar efter första sorteringen av finaldomaren. En av 6 uttagna veteraner och en av 7 uttagna i gruppen. I nästa omgång blev hon dock inte kvar, men jag är supernöjd med resultaten.

Nu står närmast på programmet att jag reser till Serbien på FCI-möte för Commission for Continental Pointers och EuropaCup för kontinentala stående fågelhundar. Jag reser utan hund, men är lagledare för ett superteam med fyra toppenhundar av fyra olika raser!

Direkt efter hemkomsten sover jag en natt hemma och sedan packar jag in husse och ett antal hundar för färd över till Danmark. Ett par dagars träning och sedan start för Jaffa i ukl och Svärta i ökl. Två chanser får de vardera, så det skulle ju vara tusan ifall det inte vill gå vägen. Håll nu alla tummar, tår och tassar för detta!

.


 

Bloggerska

Marie
Marie Nylander