Kennel Eirams

Ja jag var inte där men hela 15 bretoner var anmälda och två av dem med kennelprefixet Eirams. Det var Grymme Gizmo som tillsammans med matte Anna var på sin första utställning och precis gått in i öppen klass och det var Haina Harry med matte Ann-Charlott som för första gången gick i jaktklass. Spännande värre må jag säga, speciellt för mej som ju satt hemma mååånga mil därifrån.

Och de skötte ju sig med den äran! Båda fick ck och vann sina klasser och i bästa hanhundsklass blev det (efter vad jag förstod lite vånda för domaren Eva Jönsson) Harry som drog det längsta strået och fick sitt första cert med Gizmo som nr 2.

Sen blev det ju då dags för BIR och BIM och bästa tik blev Oltokkens Tara, vilken ju har Eirams Otrolige Origo som morfar, så det var ju kennelsläkt där. Origo och Harry är dock inte släkt, men lite släktskap finns mellan Origo och Gizmo.

Det blev till slut Tara som stod som vinnare och hon blev senare även BIG-4.

2019-05-29 16:45 | Utställning

Helgen som gick (18-19 maj) begav jag mig även i år till Hässleholm för två dagars utställning. Mitt resesällskap var dels Erja med fem vinthundar i sin husbil, där även jag med Gilda och Svärta rymdes. 

På lördagen var det Nordskånska Kennelklubbens utställning som gällde - Nordic Dog Show. Gilda gick i jaktklass, fick excellent, ck och sitt första svenska cert samt R-Nordic Show cert. Svärta gick återigen i veteranklass. Hon slog ut en incisiv (de små framtänderna) i underkäken för många år sedan och jag såg såklart till att skaffa ett intyg på att hon faktiskt haft tanden, det fastställdes genom röntgen, och därefter har ingen någonsin ifrågasatt att hon inte haft tanden från början och därför har jag slutat att visa upp intyget. Den italienska domaren tyckte dock inte att en 10-årig veteran ska sakna några tänder (!) så hon höll inne ck på Svärta av den anledningen. Hon fick en mycket fin kritik i övrigt. Jag fick känslan av att det hade inte haft någon betydelse ifall jag visat upp intyget eller inte. Bästa veteran blev hon dock och vi var in en vända i finalringen, men utan placering. BIR blev Saras juniortik Kajsa.

På söndagen var det så dags för SKFs utställning och det var samma tre bretoner anmälda där. Ny domare såklart och lite annan rangering. Samtliga tre tilldelades CK. BIR blev Gilda med sitt andra cert med hem i bagaget, 2 bästa tik blev Svärta och trea Kajsa. Vi fick lite placeringar i finalerna, så lite extrapriser fick vi med oss hem. Det tackar hundarna extra för - även de som inte fick följa med!

 Mina resekompisar till Hässleholm, Gilda och Svärta

Erja hade en helt fantastisk dag på söndagen med superresultat - så bra att hon valde att boka om sin biljett hem. Det betydde att hon hade ca 30 mil extra att köra till Nynäshamn och hon fick dessutom köra själv, för jag fick skjuts till Oskarshamn och hem på söndag kväll - dock utan både packning och hundar för de rymdes inte i Camillas bil. Jag var dock glad att jag rymdes 

Valpar

Ja nu är jag fullständigt säker på att Joy är dräktig och hon är redan duktigt rund med lite drygt två veckor kvar till valpning. En vecka till får vi vänta på Hertas valpar för även hon är dräktig. Dock är hon inte lika rund som Joy. Ska bli spännande med två kullar samtidigt - första gången för mig!

2019-05-22 16:21 | 0 kommentarer

Ja inte har jag levt upp till mitt mål om att löpande skriva här. Jag får väl ursäkta mej med att den tiden ägnas åt hundarna...

Meriteringar

Ytterligare en Eirams-hund har meriterat sig på jaktprov och det är jag jätteglad över. Det är Eirams Haina Harry som den 30 mars gick till ett andrapris i öppen klass på Långtora, Enköping med Amir Zand som förare. Stort grattis till ägaren Lotta. Harry är därmed den tredje av de fyra i den kullen som gått till pris på jaktprov.

Superstolt är jag även över Eirams Icke Illa (storebror till Harry med samma mamma) som i Sundsvall på Svensk Vinnare blev BIR och därmed knep SE V-19. Stort grattis till Emilia som visar honom så fint för ägaren Arnold.

Valpar

Ja det är nog rätt säkert nu att det blir valpar i början av juni. För första gången i kennel Eirams historia har två tikar parats så nära varandra att det blir två kullar samtidigt. Det kommer att vara ca en veckas skillnad i ålder mellan Joys och Hertas valpar.

Vi tar det lite från början om varför det nu blir så här. Jo, det är ju underbart med valpar, men det tar också lite kraft och mycket tid från oss båda under tiden man har de små juvelerna i sin vård. Det är inte heller så stor skillnad att ha 4 eller 8 valpar. Mina aningar är nämligen att det inte blir så stora kullar på nån av de två tikarna och då kom min tanke upp att försöka ha dem samtidigt istället för en kull nu och en kull i nästa löp. Jag trodde t.o.m. att de skulle löpa precis samtidigt, men så blev de nu inte. 

Joy kom i löp i mitten av mars och eftersom jag när jag var i Andalusien i februari fick kännedom om en mycket duktig, trevlig och fin spansk hanne som var på väg till Danmark, inköpt av en dansk tillsammans med en belgare, så bestämde jag mig efter att ha fått se stamtavla samt en mycket duktig son efter honom - honom vill jag använda. På hennes 11 löpdag (tisdag) styrde vi så kosan söderut, med ett litet stopp i Malmö för progesterontest - ett prov som jag skulle få svar på inom två timmar. Det fick jag också - men svaret var inte riktigt vad jag önskat. Hon var nämligen inte i närheten av något höglöp! Inte alls som förra gången då hon parades alltså. Jag fortsatte dock min resa till Danmark, där jag skulle ner mot tyska gränsen. Såklart blev det inte någon parning, så på fredagen bestämde jag mej för att åka hemåt nästa dag. Då var hon alltså på dygn 15 och det blev inte någon parning innan avresan heller. Jag hade dock fått erbjudandet att ta Goku med mej hem så det gjorde jag. På fredagen började så Herta också att löpa.

Goku de Kronnellar

Hemkommen så blev det ett nytt progesterontest taget och nu var höglöpet iallafall i antågande.

Goku och Joy fick träffas varje dag i den veckan, men dagarna gick och ingen parning trots att visst intresse fanns. Till saken hör att på fredag morgon så skulle jag åka med färjan för att delta i två exteriördomarkonferenser över helgen - och det var inte förhandlingsbart! Inte heller kunde jag ta de två hundarna med mej. Jag hade nämligen planlagt för Svärta och Jaffa som presentationshundar på konferensen - och de var i löp de också!

Joy de la Plaine Marat

På torsdagen kunde jag inte vänta längre - det blev en tur till veterinär för inseminering av Joy, på 21 dygnet. Jag har aldrig någonsin haft en tik som varit parad så sent i löpet. Insemineringen gick bra och veterinären sa att vi mycket väl kunde testa parning även nästa dag. Där fick jag hjälp av min kompis (som även varit reserv-valpmorska för mej vid två tillfällen, tackar så mycket) Marina som tillsammans med käre maken testade. Och visst blev det en parning! På 22 dygnet.... Nu blir det att vänta och se när nu valparna kommer - jag hoppas inte att hon går 63 dygn (valpade på 62:a förra gången) för det sammanfaller nämligen med den 6 juni - då jag påbörjar resan mot Frankrike och årets huvudutställning för breton m m. Min reserv-valpmorska är dock redo att rycka in ifall det blir så.

Herta är mera normalt parad - på 14 och 16 dygnen.

Eirams Heta Herta

Herta kommer dock inte att valpa förrän jag är tillbaka från Frankrike om allt går som normalt - och det ska det ju.

Goku med sina två fästmör - Joy och Herta

Exteriördomarkonferens

Den 6-7 april var jag iväg på två domarkonferenser - en för vorstehklubbens raser och en för våra raser inom Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar. Jag hade fått äran att presentera min ras breton och det kändes som att det gick bra. En PP-presentation och levande hundar bestod presentationen i. Eftersom det är så mycket diskussioner kring breton med eller utan svans så hade jag för säkerhets skull med en av vardera sort i vardera kön. 4 fina representanter för rasen, där samtliga var fullcertade utom juniorhanen utan svans, men som fått ck på båda sina utställningar han hittills varit på. 

Kennelträff

Årets kennelträff blev inte någon hel vecka och inte heller med så många deltagare (bara unghundar) och det berodde på förra årets varma sommar som gjort att åkermarken bearbetats mycket tidigare än normalt. Inga stubbar fanns kvar, så tillgången på mark att gå på var mycket begränsad. Trots det så hade vi bra tillgång på utparade rapphöns och några fasaner.

2019-05-14 16:39 | 0 kommentarer | Allmänt, Jaktprov, Jakter, Träning, kommande kullar